Regionsjukhuset i Lezha med ambulans vid entrén och gröna träd framför
Hälsa

Sjukvård och apotek i Albanien

Klinik, sjukhus eller apotek - vart vänder du dig?

Foto: Arianit · CC BY-SA 4.0 · Wikimedia Commons · skalad och beskuren

· Av Albanienguides redaktion

Blir du sjuk i Albanien är det i praktiken de privata klinikerna i Tirana som håller en standard du är van vid hemifrån. UD beskriver den albanska sjukvården som låg i standard, akutvården utanför huvudstaden som mycket dålig och den statliga vården som underbemannad. EU-kortet gäller inte, så det är reseförsäkringen som betalar, och vissa sjukhus vill ha pengar innan de börjar behandla.

Det betyder inte att du ska oroa dig för varje förkylning. Apotek finns det gott om, många vanliga läkemedel säljs utan recept och en lättare åkomma klarar du ofta med ett apoteksbesök. Men för allt som är allvarligare är ordningen enkel: ring försäkringsbolagets larmcentral tidigt, låt dem styra dig till rätt klinik, och spara alla papper. Nedan går vi igenom hur vården är uppbyggd, vad apoteken säljer, hur det går med språket och vad som händer med räkningen. Vi ger inga medicinska råd; frågor om din hälsa tar du med 1177 eller din vårdgivare.

Statlig och privat vård: två olika nivåer

UD:s reseinformation, som skrivs av ambassaden i Tirana, är ovanligt rak om den offentliga vården. Den statliga sjukvården lider enligt UD brist på läkare och annan personal, medicinsk teknik, sjukvårdsmateriel och läkemedel. Den sanitära standarden är ofta låg, och UD skriver att korruption inom vården förekommer. Ambassaden sammanfattar det som att vården i Albanien är av skiftande kvalitet, där akutsjukvården och vården på mindre orter håller låg standard.

I Tirana finns ett antal privata mottagningar som håller högre standard än de statliga klinikerna. UD lägger till en reservation som är värd att ta på allvar: även de privata kan ha brister. UD nämner tre privata vårdgivare i Tirana med engelsktalande personal:

Vi har inte kontrollerat adresser, öppettider eller vilka specialiteter de har, och vi listar dem här bara för att UD gör det. Din försäkrings larmcentral vet vilka kliniker de har avtal med och kan ofta ordna betalningen direkt med kliniken.

Utanför Tirana

Det är här skillnaden känns. Den som bor i Ksamil, vandrar i Theth eller kör längs rivieran har långt till en klinik av den nivå UD beskriver i Tirana. UD skriver att tillgången på sjukvård och räddningstjänst i de mer otillgängliga delarna av landet, inlandet och bergen, är mycket bristfällig, och råder resenärer att undvika att resa där efter mörkrets inbrott. Vid en allvarlig skada kan larmcentralen därför vilja flytta dig till Tirana, eller hem. Det är den transporten som gör en reseförsäkring med evakuering värd pengarna.

Akut vård och albansk lag

Den albanska lagen om hälso- och sjukvård från 2009 säger att utländska medborgare som behöver vård i ett akut läge ska få den på samma villkor som albanska medborgare. Akutvården definieras där som vård när livet är i fara, fram till att patienten är stabil eller har lagts in. Det är en rätt att bli omhändertagen, inte ett löfte om att det är gratis eller att standarden är svensk. Vad en turist i praktiken får betala på ett statligt sjukhus har vi inte hittat någon officiell uppgift om. Lagen har dessutom ändrats sedan 2009, och den senaste sammanställda texten har vi inte gått igenom.

Betalning i förväg och EU-kortet

UD skriver att vissa sjukhus kräver betalning innan behandlingen börjar. Det är den praktiska följden av att Albanien ligger utanför EU. EU-kortet gäller bara inom EU/EES, Schweiz och Storbritannien, och Sverige har varken sjukvårdsavtal eller socialförsäkringsavtal med Albanien, enligt Försäkringskassan. Du har alltså ingen rätt till vård på albanska patientvillkor genom ett svenskt avtal. Det som betalar är reseförsäkringen, eller du själv.

För de flesta semesterresenärer räcker reseskyddet i hemförsäkringen, som enligt Konsumenternas normalt gäller i 45 dagar. UD rekommenderar för Albanien en heltäckande reseförsäkring som inkluderar medicinsk evakuering och hemtransport. Har du en pågående sjukdom ska du kontakta försäkringsbolaget före resan.

Kvittot från kliniken är din ersättning Konsumenternas skriver att de flesta försäkringsbolag kräver att du har träffat en läkare på resmålet, och att ett digitalt möte inte räcker. Be om ett läkarintyg där diagnosen står, på engelska om det går, och spara kvitton på både vård och läkemedel. Utan papper blir det svårt att få tillbaka pengar du lagt ut.

Larmcentralen först

UD:s råd vid sjukdom eller skada är att så fort som möjligt ta direktkontakt med försäkringsbolagets larmcentral. Vilken larmcentral ditt bolag använder står i försäkringsbrevet eller på servicekortet. Ambassaden listar bland andra SOS International, Falck Global Assistance, Euro-Center och Gouda, som alla har öppet dygnet runt. Spara numret i telefonen innan du åker.

Larmcentralen kan tala om vilken klinik du ska till, hantera kliniker som vill ha betalt i förväg och bedöma om du behöver flyttas. I ett akut läge ringer du förstås ambulans först, på 127, eller det gemensamma numret 112, som ännu inte är fullt infört i Albanien. Alla nummer finns i artikeln om nödnummer och ambassad.

Vill du ha råd på svenska om ett symtom kan du ringa 1177:s sjukvårdsrådgivning från utlandet på +46 771-11 77 00. Den kan hjälpa dig att bedöma läget men ersätter inte en läkare på plats, och den kan inte ordna vård i Albanien. Ha också en telefon som fungerar i Albanien utan att samtalen blir dyra.

Apotek: farmaci på varje gata

Apotek heter farmaci på albanska, och det finns gott om dem. Enligt den albanska läkemedelslagen är ett apotek en hälso- och handelsenhet där läkemedel lämnas ut tillsammans med information om hur de ska användas, och en farmaceut har enligt lagen en minst femårig utbildning. I städerna och turistorterna är det sällan långt till närmaste apotek. Öppettider och jourapotek har vi inte hittat någon samlad officiell uppgift om; fråga boendet.

UD:s varning gäller vad som säljs. Pirattillverkad och utgången medicin kan finnas till försäljning, skriver UD, och rådet är att den som behöver särskild medicin tar med sig den hemifrån. Ambassaden nämner uttryckligen diabetiker och allergiker. Titta på bäst före-datum och förpackningen när du köper något, och köp hellre på ett riktigt apotek än i en kiosk eller på en marknad.

Vad som säljs utan recept

Här är den albanska regeln tydlig på papperet. Läkemedelslagen säger att läkemedel bara får säljas på recept, med undantag för receptfria läkemedel på en lista som hälsoministern fastställer. Den gällande ordern från 2018 säger att apotek bara får sälja de läkemedel utan recept som finns på listan, och att försäljning av andra läkemedel utan recept är en överträdelse.

Listan från 2018 har 813 rader, räknade per handelsnamn och styrka. Vi har kontrollerat några verksamma ämnen som en resenär kan tänkas fråga efter. Paracetamol och ibuprofen finns med i många varianter, liksom loperamid (stoppande vid diarré, bland annat i kapslar om 2 mg), de allergidämpande ämnena cetirizin och loratadin, dimenhydrinat mot åksjuka samt diklofenak och hydrokortison. Det betyder att ämnena får säljas receptfritt i de former som står på listan, inte att varje apotek har dem eller att de är rätt för dig. Listan kan också ha ändrats efter 2018; någon senare version har vi inte kunnat läsa.

Säg det verksamma ämnet, inte det svenska varumärket Albanska apotek säljer andra handelsnamn än svenska. Skriv upp det verksamma ämnet på engelska för det du brukar använda, till exempel paracetamol eller loratadine, så blir det lättare att få rätt produkt.

Det du inte hittar på listan kräver recept från en albansk läkare. Ett svenskt e-recept i en app hjälper dig inte på ett albanskt apotek. Behöver du förnya en receptbelagd medicin under resan är vägen därför via en läkare på plats, och för den som stannar länge är det bättre att planera det i förväg. Mer om vad du får ta med dig, och varför receptet ska vara på albanska och engelska, finns i artikeln om att resa med medicin till Albanien.

Språket på kliniken

UD skriver att den generella kunskapsnivån i engelska i Albanien är låg. På de privata klinikerna i Tirana som UD nämner finns engelsktalande personal, men någon motsvarande uppgift om statliga sjukhus eller apotek har vi inte hittat. Räkna med att du kan behöva klara dig utan engelska.

Några saker gör det lättare. Ha en lista på engelska med dina diagnoser, allergier och läkemedel med verksamt ämne och dos. Visa en översättningsapp om det kör ihop sig. Och låt larmcentralen tolka om det behövs; det är en del av deras jobb. Vill du lära dig några ord inför resan finns en parlör med albanska fraser. Ordet för apotek, farmaci, och för sjukhus, spital, kommer du långt med.

Tandvård, magen och värmen

Hemförsäkringens reseskydd ersätter enligt Konsumenternas nödvändiga och skäliga kostnader för akut tandvård, inte planerad behandling. Den som funderar på att göra en större tandbehandling i Albanien för att det är billigare gör det alltså på egen risk och utanför försäkringen. Vi har inte granskat albanska tandkliniker och kan inte ge någon rekommendation.

De vanligaste skälen till ett apoteksbesök på en sommarresa är magen och värmen. UD avråder från att dricka kranvattnet och rekommenderar flaskvatten, se kan man dricka kranvattnet i Albanien? Om turistdiarré och när du ska söka vård skriver vi i artikeln om magproblem på resan. UD varnar också för att temperaturen på sommaren kan stiga till 40 grader eller mer, med risk för värmeslag; läs om sol och värme i Albanien. Blir du biten av en hund gäller särskilda råd, som vi tar upp i artikeln om hundar, ormar och mygg och om vaccinationer inför Albanien.

Förbered dig hemma

Det mesta av det som gör skillnad när något händer görs innan du åker:

Reser du med barn, eller ska du bo länge i landet, blir frågan om vård ännu viktigare. Läs Albanien med barn och försäkring vid långtidsvistelse. Översikten över alla risker finns på sidan om säkerhet och hälsa i Albanien, och hur trafiken påverkar risken att behöva vård i artikeln om trafiksäkerhet.

Vanliga frågor

Är sjukvården bra i Albanien?

Nej, enligt UD är standarden låg, särskilt i den statliga vården och utanför Tirana, där akutvården är mycket begränsad. Privata kliniker i Tirana håller högre standard, men även där kan det finnas brister.

Måste man betala för sjukvård i Albanien?

Ja, räkna med att betala, antingen via reseförsäkringen eller själv, eftersom EU-kortet inte gäller och Sverige saknar sjukvårdsavtal med Albanien. Vissa sjukhus kräver betalning innan behandlingen börjar.

Kan man köpa värktabletter utan recept i Albanien?

Ja, paracetamol och ibuprofen finns på den albanska listan över läkemedel som får säljas utan recept. Apoteken får bara sälja läkemedel på den listan receptfritt; annat kräver recept från en läkare.

Vilket sjukhus ska man välja i Tirana?

UD nämner American Hospital, Hygeia Hospital och ABC Clinic som privata vårdgivare med engelsktalande personal. Ring helst försäkringens larmcentral först, så att de kan välja klinik och ordna betalningen.

Går det att få svensk sjukvårdsrådgivning i Albanien?

Ja, 1177:s sjukvårdsrådgivning nås från utlandet på +46 771-11 77 00 och kan hjälpa dig att bedöma symtom. Den ersätter inte vård på plats, och i ett akut läge ringer du 127 eller 112.

Källor

Läs mer i Säkerhet och hälsa i Albanien

Sol och värme i AlbanienKan man dricka kranvattnet i Albanien?Magproblem på resanStrandsäkerhet och maneterReseförsäkring för AlbanienTandvård i AlbanienVaccinationer inför AlbanienHundar, ormar och mygg